GuideNatura

Lördag 31/1 Gråmulna vädret forsätter
Även denna vecka (5) har det varit enformigt gråmulet,och  -4 till -5 gradet. I går satt för första gången i vinter havsörnen ute på isen igen och åt något samtidigt som några närgångna kråkor försökte få sig en mumsbit. Såg i går torsdag  från E4 på väg upp till Luleå straxt innan Ersnäst två havsörnar flyga över vägen.
 
Sent på Fredag kväll stod två renar precis utanför fönstrat och försökte i snön gräva fram gräs från gräsmattan. Renarna har uppihållit sig under veckan på och kring tomten fast en renskötare förra helgen försökte driva bor dem.
Under veckan har även orrflocken setts ute på isen och spela lite.Det är fortfarande ovanligt lungt på fågelbordet trots fullmatate fågelautomater, och inga ekkorrar!


Söndag 25/1 Gråmulen vinterdag
Veckan (4) har medfört lite varmare väder med snöfall måndag - onsdag, så vi har fått någon dm nysnö. temperaturen har svajat upp och ner kring nollstrecket.  På torsdag tog jag en tur upp till Levi och Finska lappland. Inte heller där var det kallt, några minusgrader och till -8 på Lördag, men landskapet var vackert skrudad i snö och rimfrost.  Tillbaka i Piteå på Lördag var det gråmulet  och på Södag lätt snöfall. En renskötare samlade på söndag fm med snöskoter in de två renar som under veckan har vandrat fram och tillbaka över vår tomt och raidat vår kompost. Han samlade in dem från Lövgrundet och drev dem mot Renöhamnshållet.  I övrigt händer det inte mycket just nu i högvintern, det är det väldigt lite småfågel vid fågelbordet, även om nötskrika och mesarna dyker upp varje dag, så går det väldigt lite frön. De äter främast jordnötterna och i princip lämnar solrosfröna och taögbollarna. Ekkorrarna är som bortblåsta i år. Ingen av de 4 från två revir som dagligen besökte fågelbordet förra vintern har kommit i år. Undrar om någon jägare skjutit rent eller om något rovdjur som mård har tagit alla. Men jag har inte sett några mårdspår i skogen. Synd, de var ett trevlig sällskap varje morgon innan vi åkte till jobbet.

Levi i Finska Lapoland i vacker Vinterskrud


Tripel-karbinbanan i Levi

Lördag 17/1 Kallvintern tillbaka
Veckan (3) forsatte med varmgraderna som började förra Lördagen (10/1) och både Söndag och Måndag 12/1 var det takdropp och +3 grader varmt. På tisdag var kylan tillbaka (-5 grader) och på Torsdagen (15/1) var det riktigt kallt igen, - 21 grader. Kylan fortsatte hela helgen och jag tillbringade helgen i Luleå på kulrsledarkurs i långfärdsskridsko och provade den fina banan som Luleå Kommun iordningställt (5km lång) från Norra hamn ut till Gråsjälören. Trots kylan och kall sydlig vind var det en massa folk ute på isbanan. Kylan har gjort att isen utanför Jävre har lagt sig och Friluftsafrämjandet i Piteå skulle ut och åka både Lördag och Söndag. Kunde tyvärr inte vara med. 


Isbanan i Luleå bjuder på bra isföre


Vy mot Bergnäsbron


Främjare på kursledarkurs i Luleå


Renskav över öppen eld smakar bra i kylan.

Lördag 10/1 - lite nysnö
Under veckan har det inte hänt så mycket. i Torsdags (8/1) kom ca 2 kcm nysnö som nu täcker alla nyisar. Fortsatta köldgrader ca -8 under veckan har säkert fryst till öppet vatten. På Lördagen (10/1) har det blivit varmare +1 grad och jag tog en skidtur runt Svinören - inte det mest perfekta föret på isen men skidorna greppar hyffsat ändå. Rund Svinören var det en massa färska spår efter Ren,  Rådjur och Räv och spåren ledder över både till Mjoön, Nördharaholmen och Renön. Även en del sorkspår finns längs stranden på Mjoön. En duvhök flyger mellan Stora och Lilla Svoinören när jag närmar mig stugorna på Stora Svinören. Jag fotar lite vinterbilder runt öarna och "ttrakkar" de ymmiga viltspåren runt öarna. 

Hyfsat före i den tunna nysnön på isen.


Färska rävspår på isen utanför tomten.


Släpiga Rådjursspår


Släpiga Renspår kring Svinören


En massa viltspår efter ren, rådjur och räv vid Lill-Svinören


Isblock formation mellan Svinörerna.


Vintervy från Stora Svinören in mot Haraholmsfjärden


Storskrak på boda.


Vinterstileben med vy mot Renöhamn (vänster) och Mjoön (höger)


Lördag 3 Januari - Arktiska upplevelser i Piteå Skärgård
Man har lovat en fin vinterdag med 10 minusgrader och måttliga nordliga vindar. Vid soluppgånen spänner jag på långfärdsskridskorna och beger mig ut i yttre skärgården. Jag tar sikte mot Hönsklubben på Nörd-Haraholmen och färden över fjärden går trögt då den fastfrusna snön på isen är betydligt mer svårfocerad än i torsdags. Jag börjar tvivla på mina planer. Vid sundet till Svinören har vaken nu frusit och när jag rundar udden på Hönsklubben går det ännu trögare genom den vindpackade snön. Den nordliga vinden i ryggen hjälper dock till och ger mig kraft och mod att fortsätta. Efter Storsten går det lättare och vid Haraholmsrevet börjar det bli bättre is.


Oroliga isar vid Haraholmsrevet. Baggen i bakgrunden.


Berg-och-dalbana isar men fullt åkbara ut mot Stora Medgrundet (vänster). Vargön i bakgrunden (höger).


Lite längre ut blir isarna bättre - här vy mot Lilla Medgrundet.


Strax innan Stora Medgrundet blir det perfekta isar. Vargön i bakgrunden.


Vid Medgrundet börjar öppet hav bort mot Vargön.


Isarna är dock åkbara till utsidan på Medgrundet.


På utsidan börjar de Arktiska upplevelserna.

.
Iskant på Medgrundet


Is, is, is....


Närbild på is...


Vy söderut längs iskanten ned mot Vargödraget och Svartnäsudden.


Vy ut mot havet med Bergskäret till vänster och Vargön till höger.


Vid vattenbrynet möter jag en armé av små ismän.


Der små ismännen på väg upp från havet...


De är väl skyddade under istaket....


Jag undrar vart isgubbarna är på väg....




Kanske de är påväg mot vindkraftverken i fjärran - jag lämnar dem i deras mission.


Ytterkanten på Medgrundet är fint åkbar.  Bergskären i bakgrunden.


Yttersta iskanten skyddas med en "iskanon"!


Utanför Medgrundet ligger havet ännu öppet.


Här tar skridskoåkningen slut - det går inte att runda Medgrundet och fortsätta mot Baggen i bakgrunden


Jag vänder tillbaka mot pankaksisen på Medgrundets sydsida.


Här är det öppet vatten över till Vargön.


Jag följer iskanten söderut och begrundar vindkraftverken på Bondön.


Vackra mönster i nyisen bildas vid iskanten.


Naturens konstverk är förunderligt vacker och inspirerande.


Iskanten sträcker sig en bra bit in i Vargödraget.


Längre in från iskanten går en isränna från en gamal iskant.
 

Vid stengrunden utanför Lilla Medgrundet är det återigen berg-och-dalbaneis.


Härutanför Lill-Medgrundet slutat det öppna vattnet, och här står isblock i givakt.


Söder om Lill-Medgrundet är södra Vargödraget fruset och till synes åkbar.

Jag fortsätter ut på Vargödraget där en gammal iskant har flödesis som gör skridskoåkningen lite lättare.


Den gamla iskanten med fin nyis och isfrusna snövallar mitt ute på Vargödraget.


Resten av isen på vargödraget ser inte så inbjudande ut. Men med vinden i ryggen och med isrännan som går rakt över till Vargön i bakgrunden var det fullt åkbart över till Vargön.


Koskärets udde vid Vargön. Här såg isarna mer inbjudande ut på norra sidan än södra sidan om Vargön.


Vid Norra Koskärets stenrevel såg isarna riktigt inbjudande ut.  På andra sidan öppert vatten syns Stora Medgrundet med den vita isborden jag tidigare besökt.



På själva  koskärets stenrevel var isen bråtig av gamla isflak men längre ut upp mot Kolagrundet såg isen inbjudasnde ut så jag kunde inte motstå frestelsen.


Här hittade jag perfekta nyisar på norra sidan om Vargön bort mot Kolargrundet.


Som tack för besväret att mig mig över det knöliga Vargödraget hamnade jag i iskristallriket.


Stora flortunna och sköra iskristaller täckte den fina blankisen. 
 

Jag var i ett magiskt kristallrike!


Jag var omgiven av ett fantastiskt kristall-landskap och avbrutna iskristaller fördes av vinden över isen i en fantastiskt iskristallkonsert när de bräckliga iskristallerna klingade mot blankisen med fina sköra ismelodier.


Vidare mot Kolargrundet fortsatte de fina nyisarna.


Ju närmare jag kom Kolargrundet desto närmare in kom öppet hav - men nyisarna var fantastiska.


Men plötsligt tog det fina slut och pankaksis gjorde färden besvärlig. Kluntarna i bakgrunden.


Strax innan Kolargrundet tog isen slut och här låg endast stora isblock uppblåsta på stranden efter nyårsaftonens storm. Jag fick vända om och fick nu den isande nordanvinden rakt i ansiktet och jag fick se upp för frostskator i ansiket av kyleffekten.

Tillbaka vid Koskäret kunde jag inte motstå frestelsen att pröva Vargöns sydsida. Isen var dock sämre än ute på Vargödraget.


Längs stranden hittade jag dock fin nyis från flödesvatten och jag kunde följa Koskärets sydsida in i viken vid reservatet.


Här inne i viken hittade jag de sju renar vi förra veckan såg gå mellan Svinören och Hönsklubben kommandes över från Mjoön. Här i viken gick de och "betade" på isen". Jag kunde dock inte se vad de åt - om de åt ren is eller något annat.


Spår av renarna i form av spillning kan ses lite varstans i skärgården.


Stugorna i Koskärets reservat såg övergivna ut förutom alla renspåren.


Havsisen ut mot Mellestön (vänster) och Bondön (höger) ser åkbar ut men inte direkt lättåkt med långfärdsskridskor.


Blockis utanför Koskärets södra udde.

Här vänder jag tillbaka över Vargödraget som nu kändes besvärlig. Inte nog med att isen var svåråkt - den kalla nordanvinden rakt i ansiktet gjorde det tungåkt. Jag siktade in mig på Kogrundet och hoppadses på flödesisar längs stranden, men ju närmare Nörd-Haraholmen jag kom besto mer lättåkt blev isen.


Stuga utanför Kogrundet.


Solnedgång över Svartnäsudden. Här nära Mansgrönnan var isen riktigt bra åkbar.
Jag siktade in mig på Snöskoteröverfarten till Haraholmsfjärden. 


Skoteröverfarten till Haraholmsfärden. Här var av all skotertrafik snön så hård packad och frusen att jag kunde åka med långfärdsskridskona hela vägen över till Haraholmsfjärden.

Här fick jag en jävulusisk bestraffning för en gudomlig dag. Snön var så hård packad på isen och de massa ihopfrusna skoterspåren härs och tvärs gjorde att jag till största delen fick gå med skridskorna på hela vägen över fjärden till Lövgrundet. Den kalla nordliga och nu kraftigare vinden i ansiktet gjorde det inte lättare. Närmare Lövgrundet blev dock snön mindre hård packad och mer åkbar. Men det var värt besväret och det kändes skönt att komma hem efter en härlig Arktisk dag ensam ute i Piteå Skärgård.  

 




Torsdag 1 Januari 2009 - stormen har lagt sig
Nyårsnattens storm har nu lagt sig och stora ytor av isen är nu renblåst. - 8 grader och svag nordlig vind. Så jag sätter på mig långfärdsskridskona - dock inte med lös häl utan stabila kopplade till hårda telemarkpjäxor för stabilitet på den knöliga isen.


Just utanför huset är det fin blankis efter att stormen har rensat bort snön.


Öppen is ut mot Renöhamn.


Renblåsta sparkspår ut mot Svinören.


Skoterspår ut mot havet och Svinören.


Spark- och hundspår på blankisar.


Blankis, spår och stenknöl vid Renöhamn.


Som stora insekter står isseglarna och väntar på nya vindar.


Fina flödesvattenisar vid Renöhamn.


Vy söderut längs Renöhamn. Isen är lite knottrig men fullt åkbar.


Vy från Renöhamn mot innerfjärdarna med fina inbjudande isar - fast lite knottriga.
Här var det bra med stabila skridskor och pjäxor och stavpikar.


Vid Renöklacken var det som vanligt öppet vatten - men det gick att åka/gå runt udden.


Vid Renöklacken kändes det som i Arktis med de stora isblocken som stormen brytit upp.


Arktiska isblock vid Renöklacken.


Låg sol över Margitviken mellan Renön och Nötön. Isarna fortfarande fullt åkbara.


Övergången vid Renöklacken in mot Margitviken. Här måste man ta det försiktigt över den porösa isen som kan ligga en meter över stranden och vattnet och som inte alltid håller att stå på.


Vy in mot Piteå från Lilla Nötögrundet  och båtleden vid Fårön. Höghusen vid horisonten.
Härifrån var det säkert fullt åkbart hela vägen in mot stan.


Ledpricken vid Lilla Nötögrundet med vy ut mott havet och Svinören.


Nymåne över ledpricken.


Vy in mot Högudden på Nöten i solnedgången tidigt på em. (13.30).

Det var lätt motvind på väg in mot innerfärden men isen var full åkbar om man hade lite fart och kraft för att åka igenom snölegorna. Jag vände vid Fåröns båtled in mot stan utanför Rövarviken eftersom solen gått ned. När jag vänder tillbaka med vind i ryggen och den blå-rosa vyn ut mot havet framför mig är det en fantastisk upplevelse att få ta del av detta vinterskådespel.


Vy tillbaka ut mot havet och Mjoön (vänster), Svinören (mitten) och Renön (höger).


Mellan Renöklacken och Renöhamn var det fantastiska blankisar orsakade av svallvatten.

 
Tillbaka vid "insekterna" vid Renöhamn i skymningen.


Innanför Storstensgrundet - hela vägen från viken innanför småbåtshamnen vid Lövgrundsvägen bort förbi vår tomt till Lövgrundet var det fina blankisar.

Jag fortsatte förbi Lövgrundet ut på Haraholmsfjärden som var betydligt mer knottrig där snö frysit fast i isen. Fullt åkbart dock men det kändes som att åka på grovt sandpappper. Jag svängde in i Timviken förbi Lastgrundet och till en början gick det att åka igenom snöfälten som här låg i drivor mellan blankis. Men längre in blev drivorna fastare och mer svårfocerade så jag vände och följde den upp-plogade skridskobanan som börjar i Timviken och går runt hela Renön. 
En kanonfin skridskobana som vi varmt tackar vår granne för att ha plogat upp med sin snösunga.